Någonting har hänt sen starten och det som tidigare var och uppfattades som ett parti för yttrandefrihet, frihet och demokrati verkar ha blivit lika totalitärt styrt som alla andra, åtminstonde syns det så om man följer vissa heta diskussioner i deras forum.  Rick, Emma, Björn och Christian och kanske någon till av de som var med ifrån början tycker jag väldigt mycket om, så ingen smuts ska falla på dem.

Återlåtningen därinne  av  människor som vill göra gott har pågott ett bra tag, så snart kan man nog  bara se människor som vill gör ont eller ja säjande PK-iter kvar där. Många ville få det till att handla om ”foliehatt” versus ”papphatt”, men jag uppfattar det som att det inte var där kärnan egentligen låg, utan den gamla konflikten onda mot goda. Den auktoritära kontrollmänniskan mot den den demokratiska människan ung.  Det  öppensinnliga barnet mot den totalitära, stränga föräldern.  Det konstiga var att bl.a. jag tillhörde de äldre där och mina kontrahenter alltid de yngre.

Jag fick själv en ganska så auktoritär uppfostran, men anser mig ändå vara demokrat och ställer mig gärna upp och får bajs på mig för att skydda någon annans demokratiska rättigheter. Men man orkar inte hur länge som helst och dessutom när man ser färre och färre demokrater så blir det lätt att man tappar energi och modet att fortsätta. Jag gjorde det nu igen, tog mitt hjärta och stack,  och hur det gick till i detalj finns att läsa på annan plats. Känns som att skvallra att länka dit och det vill jag inte göra mig skyldig till.

Avslutar med en av mina favoriter; Tom Waits, som alltid stått stadigt och talat om för fascister att han inte passar in.

The ship is sinking 

Annonser